Det är viktigt hur vi har det på arbetet. Trygghet, trivsel och utveckling möjliggör lycka, självförverkligande och hållbarhet över tid i yrkeslivet. Vi är övertygade om att det inte bara gör skillnad för hur du har det själv. Även de du arbetar tillsammans med och arbetet du utför påverkas av hur du mår.
Vi har med hjälp av SIFO frågat svenska anställda och egenföretagare om deras syn på arbetslivet, skrolla ner så berättar vi mer!
Hur påverkar AI arbetslivet?
Många har upptäckt hur AI-tjänster som ChatGPT drastiskt kan förändra och effektivisera deras arbetsliv. AI-revolutionen har varit på tapeten ett tag redan men först nu har AI-nyttan tillgängliggjorts för fler, med kraftfulla verktyg som ChatGPT.
Vissa menar på att de kommer att bli av med sina jobb när AI blir tillräckligt smart. Andra har istället sett möjligheterna med AI – och försöker utnyttja ChatGPT på bästa möjliga sätt i sitt dagliga arbete.
Men hur vanligt är det egentligen bland svenskarna att använda ChatGPT i jobbet idag? Och vad ser de för användningsområden med AI? Det reder vi ut här.
Många känner till ChatGPT
Innan ChatGPT gjorde entré i Sverige var artificiell intelligens i form av en textinmatningstjänst något som inte alla hade fullständig koll på. Men enligt en Novus-undersökning som gjordes i början av året känner nu hälften av svenskarna till ChatGPT. Numera skrivs det dagligen flertalet artiklar om hur AI i allmänhet och ChatGPT i synnerhet kan användas i jobbet.
Och enligt en Sifo-undersökning som vi på Kvadrat lät göra har varannan svensk (49 procent) som jobbar en positiv inställning till AI-tjänster som ChatGPT. Av dessa svarar 38 procent att de tror att ChatGPT kommer att förenkla deras arbetsliv och hjälpa dem att spara tid medan 11 procent tror att ChatGPT kommer att hjälpa dem att utveckla deras kompetenser.
Få använder AI
Men trots att många har en tilltro till potentialen i ChatGPT:s roll i deras framtida arbetsliv är det än så länge relativt få som använder tjänsten. Endast 17 procent använder en AI-tjänst i jobbet i någon utsträckning och bara 1 procent använder AI-tjänster dagligen. 7 av 10 (71 procent) använder aldrig ChatGPT i sitt jobb.
Oavsett vad man har för inställning till AI i sitt jobb behöver i princip alla förhålla sig till tjänster som ChatGPT i framtiden. Så vad tror du, kan ChatGPT hjälpa dig i ditt arbete?
Kollegor eller frihet? – Så här påverkar arbetsmiljön vår prestation
Mår du bäst av småprat, kaffehäng och glada tillrop? Eller lugn, ro och frihet? Oavsett vilket, är arbetsmiljön A och O för en lyckad prestation och ett lyckligt liv. Hur ser vi egentligen på vår drömarbetsplats? Det provar vi att reda ut här.
Sambon, barnen, kompisgänget. På frågan om vilka du umgås mest med kommer säkert personerna som står dig närmast först. Men arbetskollegorna då, hur stor betydelse har de i ditt liv och hur påverkar de dig? Enligt en undersökning från Prevent svarade 43 procent i åldersgruppen 18 till 65 år att arbetskollegorna är den grupp som har störst inflytande i våra liv, och ännu fler (47 procent) i gruppen 30 till 49 år.
Mot den bakgrunden är det inte konstigt att det är viktigt att vi trivs med kontorsgrannen. Trivs vi och känner oss trygga presterar vi bättre på arbetet. Men hur nära är det rimligt att stå sina kollegor? Allt handlar om balans, menar psykologen och ledarskapsutvecklaren Alexandra Thomas.
Enligt Alexandra gör nära vänskap med kollegor att arbetsplatsen känns tryggare och roligare. Men samtidigt kan relationer där kollegor blir goda vänner också påverka negativt. Bland annat att man blir för snäll, inte vågar säga emot eller bara håller med sina kollegor. Något som i sin tur kan leda till både förvirring och felbeslut. Alexandra menar också att nära vänskapsband mellan kollegor riskerar att exkludera andra kollegor, vilket kan göra att man missar nya perspektiv. Två kollegor som blir alldeles för nära kan också påverka varandra för mycket i vardagen. Mår den ena sämre kan det samma gälla den andra.
Och sammanhållning, kaffeautomatshäng och afterworks till trots – sedan pandemin kom och gick och hybridarbete blev en del av mångas vardag har tanken på inga kollegor alls seglat upp som ett attraktivt alternativ för många. I vår undersökning Det lyckliga arbetslivet svarar en av tre svenskar (36 procent) att de drömmer om att starta eget. Där drivkraften hos många tidigare varit bra arbetskollegor är det nu möjligheten och friheten att välja vad man vill jobba med, att kunna styra över sin arbetstid och att förverkliga sig själv som många drömmer om. Något till exempel ett arbete som konsult erbjuder.
På frågan om hur vi vill ha det på arbetsplatsen, om det är världens bästa kollegor eller möjligheten att på egen hand kunna forma sin egen verksamhet och dröm som är viktigast blir svaret olika på vem du frågar. Men att valmöjligheterna finns, det är något vi på Kvadrat i alla fall både uppmuntrar och tror starkt på.
Chef – de flesta av oss har någon gång stött på en sådan och behövt förhålla sig till den personen. Hur påverkar våra chefen hur vi ser på vårt arbete och vår vardag? Och hur ser egentligen den perfekta drömchefen ut?
Att många medarbetare har åsikter om sin chef vet vi. Och chefen är viktig, det är ingen hemlighet att denne - oavsett arbetsplats och verksamhet - påverkar hur de anställda mår. Avhandlingen Dålig chef ger sämre hälsa som psykologen och KI-forskaren Anna Nyberg står bakom visade till och med att anställda som haft en chef som saknat viktiga ledarförmågor löpte högre risk för hjärtinfarkt.
Så långt behöver det dock inte gå. Ett forskningsprojekt inom vården på Sahlgrenska sjukhuset visar att de sjuksköterskor som upplever att chefen lyssnar och bryr sig om dem både är mindre stressade, mer effektiva och trygga. Men kanske viktigast av allt, de är mycket mindre benägna att byta jobb.
Vad tycker då svenskarna överlag om sina chefer? Jo, drygt 80 procent tycker att de har en bra chef och är delvis eller helt nöjda med företagskulturen där de jobbar. Det visar vår rapport Det lyckliga arbetslivet där vi ställt frågan till över 1000 tjänstemän. Men samtidigt menar var tionde svensk att de inte behöver någon chef, och 17 procent tycker att det gott kunde vara sin egen chef. På frågan vad som gör en chef bra hamnade att få vara fri i sin yrkesroll, att få stöd i svåra situationer och inspiration och arbetsglädje på topplistan i tidigare nämnda undersökning.
På ett sätt beskriver svenskarnas önskelista möjligen en väldigt erfaren kollega och vän likaväl som någon med ordet chef. Och det kanske är där framgången ligger? De chefer som inte upplevs som chefer i sitt ledarskap utan som någon att ta rygg på, som litar på en och som samtidigt får en att känna trygghet.
Vad gäller framtidens chefer pekar i vilket fall alla pilar åt samma håll. Hierarkiskt, hårdfört och själviskt ledarskap får gärna kliva av på nästa station. Medan förtroende, frihet under ansvar, lyhördhet och omtänksamhet för sina anställda gärna får åka med till slutstationen vad gäller chefer som får en att trivas och växa på arbetsplatsen.
Svårare än så behöver det inte vara. Och kanske är det rentav du själv som är din bäste chef?
Skrolla ner och ladda hem rapporten Det lyckliga arbetslivet om du vill läsa mer!
Frågan om hybrid- och distansarbete är fortsatt aktuell. Ända sedan pandemins start har för- och nackdelar med arbete på kontor eller hemma diskuterats. Och efter pandemins slut handlar det om vägen framåt.
Senast i mars (26/3) rapporterade Svenska Dagbladet om att européer och asiater nu i stort sett är tillbaka på kontoren och att Stockholm faktiskt är en av de städer som ligger i topp vad gäller kontorsarbete. Samtidigt har bara hälften av amerikanerna återvänt. Där verkar medarbetare helt enkelt ha bestämt sig för att hybridvarianten är den form som passar dem bäst. Enligt en rapport från analysfirman Cushman & Wakefield (Dagens industri 28/2) kommer 100 miljoner kvm amerikansk kontorsyta stå tom 2029, till stor del på grund av hem- och hybridarbete. En slutsats i rapporten är även att bra kontorslägen istället blir allt viktigare.
Här hemma väckte Boston Consulting Groups (BCG) rapport om distansarbete en yvig debatt innan jul 2022. I rapporten hävdades bland annat att distansarbete leder till ökade kostnader, förlängda projekt, fler möten och trögare beslutsprocesser. Bland kritikerna hördes bland andra forskaren inom företagsekonomi, Louise Bringselius, som menade att det dels finns mycket forskning som pekar på motsatsen, dels att techsektor infört hybridarbete med framgång redan för 20 år sedan.
Även vi på Kvadrat har undersökt frågan. Vår SIFO-undersökning (2022) som ligger till grund för rapporten om Det lyckliga arbetslivet visade att de flesta svenskarna redan våren 2022 var tillbaka på kontoren under större delen av arbetsveckan. Åtta av tio anställda samt sex av tio egenföretagare svarade att de var på kontoret 3-5 dagar i veckan och att de flesta var nöjda med den fördelningen. Vi märkte också själva att våra Kvadratkontor blev mer välbesökta efter pandemin. Inte bara att våra konsulter ville jobba på kontor men även att de fysiska kundmötena blev fler.
Vad är det då som lockar med hybridarbete? Dagens platsannonser vittnar om att det är attraktivt eftersom möjligheten att arbeta på annan plats ofta lyfts fram i beskrivningarna. En rapport från Randstad visar även att 40% av anställda anser att deras nuvarande arbetsplats erbjuder för lite möjligheter för hemarbete. Är det längtan efter frihet? Vår undersökning visar att frihet är just ett av nyckelorden som gjorde gör att många anställda (36%) drömmer om att starta eget. Frihet att välja vad man vill jobba med och frihet att styra över sin tid.
Kanske är det ändå en kombination vi vill åt? Vissa hävdar att arbetsplatsen och hemmakontoret har olika syften. Att kontoret är en plats för möten, brainstorms och planering medan arbetsuppgifter som kräver eftertanke och koncentration görs bäst på hemmakontoret. Trendspanare Peter Siljerud pratar om att framtidens kontor ska bli dagliga nattklubbar, det vill säga en plats dit medarbetarna behöver lockas för socialt umgänge och för att ha kul.
I vilket fall står det klart att hybridarbetet är här för att stanna. I olika former beroende på arbetsplats och roll. Och längtan efter frihet består.
Ett lyckligt arbetsliv lika viktigt som en lycklig fritid
Strävan efter lycka tycks vara grundläggande för oss människor. Vi försöker på alla möjliga sätt att bli lyckligare med allt från prylar, upplevelser till att se högre mening i tillvaron. Lyckan är ofta väldigt centrerad på vår fritid, trots att arbetslivet är en så stor del av våra liv.
Vår rapport “Det lyckliga arbetslivet” visar att två av tre svenskar är lyckliga på jobbet.
Egenföretagare är lyckligare än anställda, de är både mer nöjda med sina arbetsuppgifter och mindre stressade. Det är därför inte så konstigt att en av tre anställda drömmer om att starta eget företag, enligt vår undersökning som ligger till grund för rapporten.
Framför allt handlar det om en längtan efter större frihet och att förverkliga sig själv, helt enkelt att få fler valmöjligheter, och ha kontroll över sin tid. Och kanske inte så oväntat är ekonomisk risk ett av de vanligaste hindren för att våga ta steget.
Faktorer för lycka Hur skiljer sig lycka för egenföretagare mot anställda? Det beror helt på vem du är. Micael Dahlen, författare och ekonomiprofessor, säger till Kvadrat att det finns särskilda faktorer som kan spela in, men också att det är något som är högst individuellt.
Enligt vår rapport anser dock var fjärde svensk att den viktigaste förändringen för att få ett ännu lyckligare arbetsliv är högre lön. Och lön har faktiskt visat sig påverka lyckonivåerna. Vår rapport visade att 63% med en månadslön på under 35 000 upplevde att de har ett lyckligt arbetslivs jämfört med 67% med en månadslön på över 35 000. Enligt en studie från Princeton University fortsätter lyckokurvan upp till en lön på 70 000, men där planar den ut. Så även om pengar kan köpa lycka till viss del, är det inte allt.
Fokusera inte för mycket på att bli lycklig Ida Hallgren, filosof, anser att vi inte ska satsa för mycket på nästa lönehöjning - vi ska faktiskt inte fokusera för mycket på att vara lyckliga alls, det leder faktiskt tvärtom till att vi blir olyckliga. Hon menar att vi måste tillåta oss att tänka negativt ibland och få vara lite nere. Vi kan inte blunda för att vardagen inte alltid är ljus utan bör istället försöka ha en grundtrygghet så att vi inte bryter ihop när världen blir lite tuffare och nyordslistan fylls av permakris, energikrig och putinpris.
I sin intervju med oss är Micael Dahlen inne på samma spår - vi ska inte ha siktet för mycket inställt på de stora förändringarna i livet. Det kan kännas lite klichéartat men vi får inte glömma bort de små sakerna i vår vardag i vår ständiga strävan efter nästa stora lyckoboost. Prova Micael Dahlens egna tips: sätt upp ett mål att göra något roligt på jobbet varje dag - testa en ny idé, göra något knasigt eller något du aldrig gjort innan för att få ett lite lyckligare liv både på jobbet, och utanför.
Vad är viktigt för att ha ett lyckligt och hållbart arbetsliv i Sverige, vad finns för skillnader mellan olika grupper och anställningsformer? I rapporten bidrar tre experter med sina perspektiv:
Här nedan kan du ladda ner rapporten, själv svara på några frågor eller komma i kontakt med oss ifall du vill veta mer.
Ladda ner rapporten
Vad sägs om lycka i arbetslivet?
Allt fler är intresserade av samband mellan lycka, prestation, välmående och hållbarhet i arbetslivet. Här har vi samlat ett axplock av intressant läsning.
På Kvadrat är vi angelägna om att hela tiden förbättra och utveckla vår kunskap om hur dagens arbetsmarknad ser ut, hur svenskarna mår på sina arbetsplatser och vilken syn man har på jobb och karriär. Vi är också nyfikna på ledarskap, självledarskap och vad som krävs för att människor ska växa och utvecklas.
Egen erfarenhet och undersökningar
Under 34 år har vi genom personliga kontakter byggt upp egen kunskap om den svenska konsultmarknaden. För att verifiera våra spaningar och vidga våra perspektiv genomför vi undersökningar på teman kopplade till arbetsliv, välmående, hållbarhet och lycka.
Under 2019 genomförde vi Lyckoindex (med Novus) där vi undersökte graden av lycka i olika anställningsformer och tog fram ett lyckoindex för den svenska konsultmarknaden.
Under pandemin (SIFO 2021) frågade vi både anställda och egenföretagare om hur de påverkades av allt som hände då.
I den nu aktuella undersökningen (SIFO 2022) har vi tagit ytterligare ett steg genom att även intervjua experter som hjälper oss att ge perspektiv på de resultat som undersökningen visat.
Kunskapen använder vi för att vidareutveckla vår verksamhet och vårt ekosystem för egenföretagande konsulter. Arbetslivet utvecklas − för vara säkra på att ligga i framkant med vår vision "Världens lyckligaste yrkesmänniskor" behöver vi hela tiden se nya behov och förstå de trender som är viktiga för dagens arbetsmarknad.
Vår primära drivkraft är utveckla vår verksamhet. Genom att dela med oss av intressanta spaningar och slutsatser hoppas vi att fler får möjlighet att leva bätte arbetsliv.